jessiqe

---

---

Såg Peter Jöback på programmet Förkväll tidigare i afton. Damn, va snygg han är. Damn, att han inte gillar tjejer. Det begränsar verkligen mina möjligheter att få till det med honom För annars hade jag haft en chans ju. Verkligen.

Skönt när man kan skylla på det, att det finns en anledning som man inte kan rå på. Värre är att bara bli dumpad och sen få höra de otäcka orden "det är inte dig det är fel på, det handlar om mig". Jo, tjena!! Varför inte köra tvärtom, "det är inte mig det är fel på utan det handlar om dig"... Otippat!

Så Jöback får jag nog se mig i stjärnorna efter. Ja, förresten han skulle inte bara få mig hur som helst heller. Tror att jag kan va rätt svår att ha att göra med.

Nåt jag fått för mig bara ;)

---

Nu till nåt som Anders Timell sa under OS... Jag skrattade så att jag satte skrattet i halsen. För det är ju lite magstarkt som vanligt när det gäller Anders Timell. Han är vass som få men jäkligt rolig... Och jag förstår honom. Ok, här kommer det:

-Om jag hade haft Tora Berger efter mig i skogen så hade jag använt bössan...

---

Min vän är på dejt i kväll och jag hoppas på hångel. För deras skull förstås... Om inte annat så kanske det blir "att hålla handen" lite. Vackert så, som farmor Signe säger.

Jag hoppas på att få en uppföljning av detta inom kort.

Jag vill gärna vara delaktig, komma med goda råd gällande sms och liknande. EN som hade behövt ett gott råd en gång var min vän Wool. Han skickade ett sms till en tjej som han ville dejta och sen var vi hemma hos Amerika-Pojken och hängde på kvällen och då säger Wool att han skickat ett sms till den här tjejen som han är intresserad av. Vi tyckte att det var bra gjort av honom och han blev stolt som en tupp och läste upp meddelandet som han skickat till henne. Han harklade sig och inledde med: -Hej Hopp!

Varpå vi inte kunde undgå att enhälligt skrika NEJ! Man skriver inte "Hej Hopp"... Nu kanske detta låter överdrivet att vi reagerade så starkt på detta men att skriva ett sms till någon man är intresserad av kräver en ruggig disciplin och fingertoppskänsla. Det kan vara helt avgörande för framtiden. Behöver jag säga att det inte blev nåt mellan Wool och den här tjejen? Där ser man hur tungt varje ord väger.... Hej Hopp!

Ja, just det en liten detalj till bara... Vi som kritiserade  Wool den kvällen var jag, TB & Amerika-Pojken... Alla vi tre som tog fram den stora sågen är singel (halv-singel i vissa fall kanske) och Wool är en sån där lycklig sambo. Japp, han har tydligen hittat känslan. Säger det mer om oss eller om honom??

---

Nu vankas det smoothie och har någon av mina grannar hunnit sjunka in i djupsömnen så lär de snart gå i taket när jag kör i gång blendern. Dagens hunk får bli Jöbacks-pojken så håll till godo med honom.

---

Over and out!

P.s Jag vet en good-looking kille som avskyr Jöback, antingen för att Peter är lite fjollig eller så är det för att han känner konkurrens för att Peter e så snygg. Ska fråga S-M vid tillfälle, vad är egentligen hotet från Peter? ;)

I fredags så fyllde jag år. De senaste åren så har jag mest haft ångest för att fylla år. Det har inte att göra med att jag blir äldre, tro det eller ej :) Nej, vid högtider och födelsedag så saknar jag mamma extra mycket. Tänker på att jag inte träffat henne eller sett henne på fem år. Det är ledsamt och jag har ett sånt jäkla behov av att prata med henne om ALLT och om ingenting. I vissa fall skulle jag vilja ha hennes råd och i vissa lägen så vill jag bara prata om helt triviala saker. Just med henne, ingen annan. Det är mest min mamma som bästa vän jag saknar, sista åren så var vår relation mer på samma plan. Inte så mycket mor & dotter kanske mer som två människor som är oerhört lika och riktigt bra vänner. Det var mer en ömsesidig relation där hon delade med sig av sitt och jag om mitt. Visst var vi oense och ja i bland lite osams men det är man med sina vänner i bland också. Det finns ingen människa i världen som jag känt mig så trygg med som med min mamma. (nu är jag trygg i mig själv så klart men det var en fantastiskt känsla att vi hörde ihop på ett själsligt plan). När hon gick bort så kändes det som om en del av mig försvann, svårt att förklara men jag kan känna det så starkt att någonting av mig är borta. Det är ingenting jag går och funderar på varje dag och jag tror att man får acceptera att livet blir aldrig mer sig likt efter vissa saker som man tyvärr måste gå igenom. Däremot så tror jag på att det har gjort mig starkare än någonsin i vissa lägen och på ett vis så är jag skör. För att något gick sönder den dagen. Men i många saker känner jag en starkare glädje och lycka än jag gjorde innan. Det har att göra med att jag värdesätter livet på ett helt annat sätt idag och att jag vill känna mig levande i de ögonblicken. Så mina positiva känslor är förstärkta gånger hundra när jag känner dem. Så allt livet tar oss igenom lär vi oss något av, om vi vill dvs...

Hade en fin födelsedag med goda vänner som uppvaktade mig. Ni är underbara :) Jag är verkligen glad över mina vänner och släktingar som står mig nära. Ni är grymma :)

Jag hade en konversation med mamma också även om det mest liknande en inre monolog ;) Men va fan, jag kände henne så bra så jag tror faktiskt att jag oftast vet vad hon skulle säga... -MEN JESSICA!

Så sa hon först men sen brukade hon gilla att jag var lite konstig och gjorde en del knäppa grejer. Så hon sa det med ett leende. Sen hade hon alltid bra reflektioner på mina problem. Mamma var fin och hade en talang för det mesta hon tog sig an. Väldigt konstnärlig, grym på att teckna, sy och med en blick för färg & form. Sen var hon en fantastiskt snäll & god person. Hon var väldigt allmänbildad, i bland tror jag inte att hon insåg hur bra hon var själv. Mycket ödmjuk & ville aldrig framhäva sig själv. Märks det att jag är stolt över min mamma och att jag älskade henne högt?! :) Ja, vissa tar det för givet att det är så för att det är ens förälder men det handlar inte om det. Det handlar om människor och hur man behandlar varandra. Inte om blodsband.

Nu blev det en hyllning till min mamma idag och det är väl inte helt fel om ni frågar mig. Jag sätter henne väldigt högt av alla de fina människor jag mött i mitt liv hittills. Härligt att jag fick just henne som mamma, det är jag tacksam och glad över.

Mmm, en liten bild av min mamma. Hon avskydde att vara med på kort så hon skulle inte gilla om jag la upp en massa kort på henne här (sen finns det ju inte så många på henne heller eftersom hon alltid höll sig borta när kameran kom fram) Men det jag gillar med den här bilden även om det är urusel kvalité är att hon inte är beredd den tas.

För att lätta upp dagens inlägg så kör jag två OS-namn till, sanslöst roligt enligt mig:

• Alla Tsuper...  (Jo, hon heter det, vitryska som tävlade i freestyle).
• Per Spett... (sug på den du...).

Jag har kommit igång otroligt bra med min träning denna höst & vinter. Efter några års uppehåll då jag tappade fokus på att ta hand om mig själv. Jag mår förbaskat bra av att ha mina träningsrutiner och det har i det stora hela alltid varit en livsstil för mig. Fotboll, styrketräning & löpning har varit min passion när det gäller träning. Jag har alltid haft en bra och stark kropp och jag har aldrig ens reflekterat över det utan bara "kört på". I stort sett så har jag varit helt förskonad från skador under alla dessa år. Nu när fallet inte är så längre så inser jag vilken jäkla tur jag har haft. Så nu när min kropp börjar svika mig så är det inte bara en skada utan två inom loppet av ett par månader. Jag försöker tänka positivt och det kanske inte är så dumt att allt kommer samtidigt för jag är ju ändå tvungen att vila för min första skada. Japp bara att "gilla läget" alltså. Fick diagnos idag, vänsterknä="hopparknä" och högerknä="löparknä"... Där satt den. Jag kan ställa diagnosen själv, Jessiqes knän=flopparknän. Så nu blir det vila från vissa träningsformer och rehab som gäller. Blä! Va tråkigt. Var till G-R idag och fick behandling och han är så lugn, saklig & proffsig. Tur för mig som var lite smått hysterisk över att min kropp ger vika. Jag babblade oavbrutet om mina knän och att min målsättning som jag satt upp går åt helvete.

Ja, jag sa ju att jag fick en tendens till psykbryt. Herregud, han är verkligen värd varenda krona. Så nu rehab, nu kör vi. Och inte att förglömma, styrketräningen är det bara att bita i och fortsätta med i vanlig ordning. Jo, det som man verkligen ska undvika när det gäller "löparknä" är trappor. Mmm, oddsen är verkligen med mig, NOT. Fyra trappor utan hiss. Och värst är det att gå nerför. På vägen hem från G-R så kom jag på den briljanta idén. Det blir att åka madrass ner.

I går blev jag bjuden på hotellfrukost av min väninna MR. Tänk att det är så gott! Det blev ett par timmars tjejsnack & en hel del att äta. Vi var på Scandic, det är mysigt där. Viktigt med sköna skinnfåtöljer så att vi kan sitta läääänge och snacka. Sen rullade vi hem, jag åt så att jag är mätt än. Det är så när man blir bjuden, viktigt att äta så att man spricker då. Tack MR för frukoststunden :)

+  +  = Härligt.

Nu till dagens OS-hunk... Åh, han e så fin & rar. Ödmjukheten själv. Var på väg upp till Lugnet på skidtävling för ett par år sedan enbart för att få en glimt av honom men så kom jag på den lysande idén att det är bättre att se tävlingen hemma på tv:n eftersom då kunde jag se mycket bättre och mer av honom. Tänk själv då, att pulsa upp i "mördarbacken" för att få chansen att spana och sen se honom tugga på uppför i ett antal sekunder sen är det slut. Nej tacka vet jag Sveriges Television, där får man så mycket mer av det goda. Ok, flickor:

Anders "längdåkningens snyggaste rumpa" Södergren.

Fantastiskt att han fick ett OS-guld i stafett med sig hem också. Hans glädjeskutt i målfållan fram till Hellner var lite töntiga men han fick väl glädjefnatt. Södergren kommer undan med det.

Nu till två av OS roligaste namn... det kommer att komma fler men jag går ut hårt:

• Lasse Kukkonen. (finsk hockeyback.)
• Lee Ho-Suk (Skridskoåkare ifrån Sydkorea.)

+   = Otippat.

(ungefär lika otippat som att Mattias "Nisse" Nilsson skulle ha skjutit fullt i stående skyttet i stafetten...).

Jag har tippat på två, så nu får vi se vem som tar den andra.

Björndalen tog guld i dag igen efter många om och men.

Because he´s worth it...

I dag har jag spenderat lite tid utomhus, så underbart väder.

Jag trotsade allt och gick ut.

Kollade stundtals på bandy-cup, min systerson spelade.

I sista matchen gjorde även hans pappa comeback, nästan lika lyckad som Foppas.

Fick dock en indikation på att pappan kommer att vara mer stel än vad Foppa var efter hans comeback.

Så det var skoj att se far & son spela tillsammans. Deras lag vann cupen! Grattis grabbar (& gubbar...;-)!

Nu snart drar ju Längd-VM i gång också. 

Herregud, det känns som jag är i himlen. VM VM VM!

För en antal år sedan så var det en massa skidhjältar i stan en blöt lördag kväll.

Det var skidspelen den helgen så det var en hel del fina skidåkare på stans nattklubb, vi kan kalla den Larrys!

Jag höll på att gå i taket när jag såg Wassberg, Gunde & Mogren stryka omkring där inne.

Visst, de höll ju naturligtvis till på en VIP-avdelning men jag gjorde som Wool alltid gör... 

Jag nästlade mig in på nåt skumt sätt. Kan ha mutat någon vakt med rabatt på en deodorant...=)

Gissa vem av dessa tre som blev offer för mig under en halvtimme på Larrys?

  

TORGNY, STACKARS TORGNY!

Jag snackade fullkomligt hål i huvudet på karln.

Säg vad jag inte gjorde... Jag stötte på honom, snackade valla (har inte åkt längdskidor sen jag var 10 bast men ljög mig blå om att jag åkte x antal mil per år. Sa även att jag åkt Vasaloppet. Tungan var svart på mig dagen efter), raggade på honom och sen när jag inte fick så mycket respons så blev jag rätt stöddig. Sa nåt i stil med att han "gubbat" till sig.

Och nåt i stil med att han var lite överskattad...

Jag hade sådan ångest dagen efter så att jag bara ville ta ett kliv ut från hoppbackarna på Lugnet. Den högsta alltså.

Sådan ångest.

Sedan dess så har jag försökt att förtränga att Mogren ens existerar men så sa min pappa glatt härom dagen att han vilken dag som helst får besök av Mogren på firman. Den gamle skid-hjälten har ju sadlat om till försäljare i VVS-branschen... Ja vem hade trott det att vi kanske kan mötas igen. Han minns säkert inte mig (det finns ju fler spån som drygar sig på krogen, I hope I hope). Jag har alltid gillat Mogren, tyckt att han var en riktig helylle kille. Varför skulle jag smutsa ner det fina? Varför vaktade jag inte min tunga den kvällen? Inte så många som tror det kanske man jag kan bli lite lätt stöddig när jag förtärt alkoholhaltiga drycker. Visst då? Man kan ju inte tro det om mig, jag som är så snäll :-) Men i bland kommer djävulen fram. I de lugnaste vatten som det brukar heta...=) 

Jag har förstört min relation med Torgny. Ja, det är försent.

Man ska aldrig ha ångest har min kusin J sagt, han gav mig det goda rådet:

-Inget gills på fyllan! 

Nu ska jag sova och drömma om att jag bjuder upp Mogren till sista dansen på Larrys.

Ur högtalarna ljuder Timbalands smäcktande ballad:.... It´s too late to apologize, It´s to late...

(kanske får jag chansen att hångla lite med en gammal skid-kung också, vem vet....;-)

Over and out!

Först så vann Björndalen "the one and only" VM-guld idag, ni som läste bloggen igår vet att jag skrev att Björndalen får vinna hur mycket han vill i VM för att han är så snygg, han får vinna trots att han är norrman.

Han åkte som en gud i spåret idag, han var vacker som en gud & HAN VANN!

Och i kväll så gick ju Måns vidare till final i melodifestivalen... Han rör sig så fint om ni förstår vad jag menar...;-)

Hur låten gick kommer jag knappt i håg för att att jag hade fullt upp att inte svimma av under hans uppträdande.

Jag gillar verkligen honom och han verkar så genuint trevlig i de intervjuer man sett honom i eller läst.

Ödmjuk, den finaste egenskapen enligt mig. 

Att många låtar är skitdåliga i melodifestivalen kommer inte som en chock, så är det ju varje år sen de gjorde om detta med flera deltävlingar. Så har man bestämt sig för att titta så är det lika bra att inte ha så höga förväntningar men det finns ju nåt guldkorn i varje tävling och enligt mig så var det Måns "Mums-Mums" Zelmerlöf i kväll...

Han är ung, endast 22 år. Jag får för mig att han är äldre eller så är det önsketänkande från min sida.

Unghud som vi brukar säga. 

 

I morse när jag klev upp ur sängen och kollad ut genom sovrumsfönstret så fick jag en smärre chock.

Så mycket folk har jag inte sett sen jag flyttade från stan för ett år sedan och med tanke på att jag varit "isolerad" i 9 dygn så fick jag lov att nypa mig i armen. 

Ja, det var på riktigt! Inga feber-hallucinationer!

Hur många av er brukar få en hamburgare med bröd levererad vid dörren?

Ja ja, jag vet att det finns utkörning från pizzeriorna i stan. Tro mig jag vet, minns särskilt en speciell leverans. =)

Nu snackar jag om byn. Einnej ringde på min mobil och frågade om jag ville ha en hamburgare.

Jag hann bara säga ja... så knackade det på dörren och vips så hade jag en hamburgare i handen.

Tack tack!! Känns som ni skämmer bort mig, va tråkigt att bli frisk igen.

Då får jag vackert gå och handla och laga mat själv.

Sen på kvällen kom massörskan förbi och levererade Pringles & Bassett´s.

Hon tyckte att jag skulle ha lite gott till kvällen.

Jag hoppas på att bryta benet i morgon så att detta håller i sig.

Vad snälla människor jag har omkring mig och så många som erbjudit sin hjälp.

Jag blir faktiskt rörd, på riktigt!

Och Amerika-pojken hade skrivit på facebook att han saknade mig. Ja, jag saknar honom grymt mycket.

Denna bild är ju för vacker alltså... Amerika-pojken & jag för ca:16-17 år sen. 

Japp, det kanske ni räknar ut själva. Det är längesen.

Det var så länge sen så vissa saker börjar bli moderna igen snart... Permanentat hår och sidenväst. Yes!

Amerika-pojken ser ut som en blandning mellan en bratt och en gigolo-turk eller nåt...

Jag är likblek eftersom jag aldrig vistats så långt utanför landets gränser medan Amerika-pojken är nygräddad efter en charterresa. Det är kul att se vad man hade för kläder på sig när man ser gamla kort. För er information så är det Einnej som tar kortet på oss och det finns kort på henne från denna kväll oxå men det kortet har jag tyvärr inte i datorn men hon hade i alla fall en flanell-skjorta på sig. Ja, modet var rätt vilt på den tiden.

Jag slapp gå ut med Tillsan nu innan läggdags, hade sån tur att två unga tjejer knackade på dörren och frågade om de skulle ta med vovven på kvällspromenad. 

Tack tjejer!

Bra för Tillsan att det blir lite promenader nu i alla fall, jag misstänker att hon är lika rastlös som jag...

Tillsan är min vapendragare alltid, hon har bäst och hon älskar mig trots om jag gör dumma saker... Hur ska jag hitta en man som gör det? =) Tilly har varit med i snart 10 år nu så vi är rätt synkade. Förutom när vi åker hiss tror jag att Tilly vill tillägga där. Tror också att hon skulle bli rätt sur om jag träffade någon faktiskt. 

Eller så ska jag hoppas på "hundtricket", ni som sett filmen förstår vad jag menar...

  

Hon var så söt som liten valp, då var det lätt att göra "hundtricket" men då var jag upptagen.

Men visst är hon sååå fin nu med? Nu börjar hon bli till åren...

Så eftersom jag inte tjuser med en kille på alla hjärtans i dag så är jag så glad att jag har Tilly att pussa på istället.

Undrar om hon är lika glad?

Så jag hyllar Tillsan denna dag. =)

Nu ska jag ta den bästa medicinen av de alla, en whisky.

Och efter det ska jag ta en till.

Sen ska jag sova och drömma att jag tar en tugga av "mums-mums" ... Yum-Yum!

Gillade hans moves som sagt.

Over and out!

Kolla till höger så ser ni att det är definitivt inte Skipper som varit framme. 

Painkillers & Whisky.

Inte hennes gebit.

Nu när jag jobbat mig igenom hela bordet så ta kan jag utvärdera att det är det whiskyn som tar bäst.

Jag skipper (hehehehe) honungen och kör på whiskyn i stället.

Och eftersom det här verkar vara en utdragen process så blir jag väl alkoholist på kuppen.

Min förmiddag innehöll tårar, längesen någon påverkade mig så att jag bröt ihop.

Det var en massa läkarstrul och det började med att min läkare ringde kl 08.30 oförberett och vi kom helt på kant med varandra under samtalet. Mitt tålamod brast totalt och jag var både arg & ledsen. Jag är också ganska trött, det finns en viss orolighet och less på detta sjukdomstillstånd jag är i just nu så det kan ju ha påverkat en del. Och jag är inne på mitt 9:dygn som i stort sett isolerad. Ringde sen till lasarettet och fick prata med en vettig sköterska som gav mig bättre information och jag fick ringa vidare till nästa ställe och prata med ytterligare en sköterska som ordnade så att jag har fått en ny läkare. 

Puh! Kändes jobbigt att bli så dåligt bemött av en läkare.

Det finns ju massor av tankar och en del oro i alla fall när man är i deras värld så det minsta man kan begära är väl att bli bemött på ett bra sätt? Jag ska bespara er hela storyn här men det slutade i alla fall bra eftersom jag ska till en ny läkare på tisdag och få svar på en del frågor. Så nu känns det bra och mina tårar har torkat....=)

Jag ska försöka vara tyst i ett par dagar nu är det tänkt och försöka spara helt på rösten. Måste det eftersom jag har förbaskat jävla ont i halsen fortfarande. I dag pratade jag en stund och genast så blev jag mycket sämre.

Kan ni tänka er mig att försöka vara tyst...? 

I längre stunder? Nej det är en prövning i sig.

Mina fina nya träningsskor får stå och damma ett tag till... Jag kollar, luktar och känner på dem i alla fall.

Det är lite töntigt att gå in på gymet med sprillans nya skor, det ser ut som nu ska jag börja mitt nya liv ungefär.

Nej helst ska de se lite slitna och väl använda ut...=) Kanske ska ha dem på mig i soffan nu om dagarna.

Då kanske jag inte känner mig som en soff-potatis när jag ligger där och hostar och har mig... Jag har ju löparskor på mig!

Nej då min tid kommer snart, får försöka ha lite tålamod först och tillit till läkarna...

Såg ni Foppas mål igår?

Han får krångla med sin skada hur mycket han vill bara han gör såna mål.

Och i morgon börjar skidskytte VM... JAAAA! 

Jag gissar på två svenska medaljer. Norges Björndalen får ta hur många han vill.

För han är snyggast av alla i VM.

Det roligaste är när de intervjuar Björn Ferry, han har som tur inte blivit sönder media-tränad utan han är sååå kul när han snackar. Det kan komma vad som helst.

Som 2007 i VM-premiären när han kom på en bitter fjärde plats och han misstänkte 2:an och 3:an för att vara dopade då vrålade han i en intervju:

-Jag har inte gett upp. De jävlarna ska pissa också, så vi får väl se.

Ja, han kan ju ha en poäng där. De har hittills stängt av tre ryska toppåkare inför VM nu som visat sig vara dopade.

Ferry har också berättat lite om sin sk taktik som han använder sig av vissa gånger i spåret...

-Ibland har man simulerat en halv astmaattack när man ligger tillsammans med någon i spåret, känner sig stark och inte vill ta risken att gå upp och dra. 

Man släpper två meter istället och låter som man håller på att dö… iihhh-iihhh-iihhh …

sen bara hehehe, så kör man förbi när den andre tror att man är körd.

Han är störtskön tycker jag och så är han gift med Heidi, ni vet Armbryterskan från byn Ensamheten.

Bröllopet hölls där i byn och de hade 16 st gäster dvs alla invånare i byn.

Grymt par!

Nu ska jag hälla upp en till whisky innan läggdags.

BECAUSE I`M WORTH IT! (ni vet så där sexigt som brudarna säger schampo reklamen).

Over and out!

Har varit till doktorn idag igen, bla bla bla bla bla bla bla!

Känns så otroligt banalt med tanke på vad min vän tampas med nu...

I natt drömde jag att jag mött kärleken, jag befann mig på en charterresa och helt plötsligt så stod han där... 

En äldre handsome man, han var från Boston.

Han tittade på mig och sa genast att han ville ha mig, jag skulle bli hans.

Och nu kommer det sjuka.... Han var läkare!!!

Ja, så illa har det blivit. Jag drömmer inte om en snygg riddare som kommer på sin vita häst.

Utan jag drömmer om en läkare med pondus från Boston.

Det är tydligen min riddare/räddare.

Någon som kan tyda drömmar eller??

Kan det vara så att jag är less på att vara sjuk tro?

I morgon ser jag fram emot På Spåret & Skavlan...

Ja, så är det.

Inte mycket att hurra för men jag är så glad för det lilla just nu.

Och Sickan din gamla räv hade helt rätt när du förhandstipsade mig om ögongodiset Skavlan.

Du visste att det var my cup of te den där... 

 

Jag önskar naturligtvis att jag kunde "klippa bort" bruttan som visas...

Vad är det med Maria Bonnevie egentligen, vad är det hon har... Jo, titta hon är ju vacker som en dag och begåvad som få. Klart att hon ror hem pojkarna... Varit förlovad med Persbrandt och nu i hop med min nya favorit Skavlan...

Undrar vad Skavlan gillar den här bilden på Bonnevie & Micke P?

Har någon hans E-mail adress???????

Men jag är inte bitter...!

Jag får väl hålla mig till Oldsberg & Hellberg då.

Tilly vann på lotto i dag.

Massörskan kom hit och tog byrackan med sig på en promenad, Tilly log när hon kom tillbaka.

Kanske av glädje, kanske för att hon behövde syrgas.

Hon fick väl en chock att gå längre än 16 meter som vi gått de sista två veckorna.... 

Nej då, Massörskan ligger nog på topp hos Tillsan nu.

Helt säkert.

Tusen tack för att du tog med Tilly ut på prommis!!!

Det hände en rolig grej på TV4 häromdagen.

När hallåan skulle varna för ett inslag  i kommande program sa hon:

-Vi varnar starka tittare för känsliga bilder.

Hohohohohohoho!!

Skitkul tyckte jag, ja i bland blir det ju så fel.

Och hon kom inte på sig själv heller utan hon tittade lite nöjt och halvporrigt in i kameran.

Så som de flesta hallåorna på TV4 ser ut... 

Huuur länge sen är det vi hade så här mycket snö?

Någon som vet?

För det är fan så vackert så jag får nypa mig i armen varenda dag.

Skulle vilja ta en massa vackra bilder med kameran nu men det blir ju lite svårt att göra från sovrumsfönstret.

Men i morse så tog jag lite kort på min och Tillys 16 meters promenad.

Jag är nöjd med det lilla....=)

  

Nu ska jag sova och drömma om Tandläkare i stället, ja jag har problem med en tand oxå.

Jag vet åtminstone en tandläkare som är riktigt riktigt het och han är inte från Boston...;-)

Over and out!

Är helt tankspridd och dagvill dessa dagar, febern och sex dagars isolering har gjort att jag är helt vilse i pannkakan.

Dessutom så tänker jag oerhört mycket på min vän som har det jobbigt, jag tänker så mycket på dig!!

Hoppas att du känner att jag är med dig i tanken... 

I min förvirring så skulle jag ta med mig mobilen när jag skulle gå ut med vovven och när jag skulle stoppa den jackfickan så var den helt plötsligt för stor för fickan... Till min fasa så såg jag att det var inte mobilen jag hade i handen utan fjärrkontrollen till boxern. JA, det är sant. 

När jag bodde mitt i stan så ringde Tjompen på min telefon och jag svarade, var lite stressad för jag skulle möta upp en vän på stan så jag drog på mig skorna och gick ut på gågatan. Fortsatte prata med Tjompen och helt plötsligt när jag var utanför McDonalds så blev det dålig mottagning och jag vrålar högt:

-Fan va dåligt jag hör dig nu!

Jag kollar chockat på displayen för att se hur många pinnar den visar, då håller jag på att skämmas ögonen ur mig eftersom det inte alls är mobilen utan min bärbara hemtelefon. 

Helt otroligt pinsamt eftersom den var av typ en Dallas-modell.

De som såg mig måste ha tänkt: Hallå, 80-talet vill ha tillbaka sin telefon NU!!!

I dag så ringde min vän CL (det är inte Carl Larsson... Jag har inga låtsas-kompisar längre) och bad mig komma till dörren och ta emot en grej. Jag stod där i långkalsonger, sockor & morgonrock och var lite yrvaken eftersom jag legat och vilat och då kommer den underbara vännen med fina blommor och en kasse. Kassen innehöll en av mina favorit-tidningar Lantliv (som jag varit för snål för att köpa på sistone, så det var perfekt), flera nummer av tidningen och ett jättefint krya på dig kort och en choklad-pinne som man stoppar i en mugg med varm mjölk (den ska jag lyxa till det med i helgen tror ja, nu när jag får lov att ligga lågt med stark-spriten menar jag). Jag älskar blommor och så ofta jag kan så köper jag gärna hem såna men nu var det ett tag sen. Jag blir så glad av blommor!  Så TACK snälla fina CL =)

Så här fina var blommorna och kortet:

Och inte nog med det så på kvällen så ringde F-A och sa att hon var på väg upp till mig med en bit smörgåstårta, mums!!

SÅ jag kom till dörren i klädd långkalsonger och morgonrock tog emot en mycket god bit smörgåstårta.

Tack så mycket för att du tänkte på mig! Jag sa ju att jag skulle äta den i morgon för att det var så sent men jag smockade  i mig den på stört! När jag tog sista tuggan så slog det mig att jag skulle ju ha tagit kort på den och visat er men då var den redan i min mage....hehehehehe! Så tårtan på bilden är inte tårtan som det handlar om.... (precis som i programmet Bullen ni vet, det är inte personen som skrivit brevet som är med i filmen).

Att F-A springer runt på byn och skänker smörgåstårta till mig (och jag såg ut som en uteliggare nu när jag tänker efter) beror på att min fine kusin A (som dessutom växt om mig nu, vilket inte så svårt eftersom jag är typ tre äpplen hög) fyller år idag!!

Hipp Hipp Hurra!! Tonåring nu alltså... Shit va åren går.

Hmmm jag törs inte ens tänka på vad jag och Einnej gjorde när vi var tonåringar.

Åh nej nu tänkte jag på det i alla fall. HJÄLP!!!!!

Häromkvällen när jag pratade med en mycket god vän så kom hennes fine sambo hem med vackra blommor till henne, sånt tycker jag om. Så härligt med romantik, jag myser bara jag tänker på det!

Vi tjejer vill ju gärna få blommor och jag hör ofta tjejer som är sura för att de aldrig får blommor men hur ofta köper tjejerna blommor till sina killar? Kom igen nu tjejer, vi måste också visa lite romantik ibland.

Jag har faktiskt skickat ett blomsterbud till en kille som jag hade en relation med och han blev superglad, det var första gången han fick blommor(nu i efterhand kanske jag ångrar mig lite och är bitter för att jag skickade till just honom... nej då, han var värd det).

Min fd sambo (dock inte killen som jag skickade blomsterbudet till) var OTROLIG på romantik, han köpte ofta blommor och små presenter, så fint av honom! När jag fyllde tjugo år så fick jag en resa till Västindien av honom och boende på lyxhotell, jag som då aldrig hade varit utomlands... Ja, han la ribban rätt högt för kommande pojkvänner...hehehhehe!

Nej då, det sitter absolut inte i att det måste vara de dyraste grejerna. Även om det var en grym resa....=) Och jag är så tacksam för den upplevelsen. Tack A! Han kunde även överraska med en tur till skogs där vi grillade korv. Smällde nästan lika högt som Tobago. Faktiskt! 

Det går att vara romantisk med småsaker, bara man är lite påhittig. Jag har en överraskning man kan göra som är rätt bra. Den kan även gå väldigt fel kom jag på nu. Vi tar inte den.

Jo, såg ni Elm:s vrålsnygga mål tidigare i kväll i träningsmatchen mot Österrike?

Så fint så fint. (Källströms pärla satt rätt fint den me....)

Snackade med Tjompen sen och frågade honom om han hade sett det men det hade han inte men han hade en annan analys... Här kommer hans kommentar:

-Den där Elm, det är väl en Jessie-kille det?!

Ja, i bland Tomas så känner du mig så väl, verkligen en bra analys men så är ju nästan hela startelvan Jessie-killar.

Over and out!

Mina tankar finns någon helt annanstans nu, där de behövs.

Jag tänker på någon som befinner sig mitt i en mardröm och jag ber till högre makter nu...

Du vet att jag finns här om det är något som helst jag kan göra.

Jag finns här.

Jag tänker på er.

Hoppet på att det ska vända och bli bra.

Jag säger det igen, vi ska vara rädda om varandra!

Stor kram till en vän som behöver det nu.

Om en läkare hade gått ronden vid min säng i morse så hade han fått ställa denna diagnos:

                        

Jag var en av dem som sa att det var sista gång jag kollade förra året.

Höll på att bi galen när jag kollade på stora Eurovisionsfestivalen, gick bananas på bidragen från Öst.

Och inte är Carola med heller, så jäkla trist det blir på en gång då...

Men någonstans i mitt bakhuvud så ekar det att jag bör kolla på årets show... Hmm vad är det som lockar tro?....

Jo, nu VET jag!! :

  

 

 

Men jag vet inte riktigt i alla fall om det är värt det, att kolla menar jag. Jag hade för mig att det var något mycket viktigare, något större som väntade. Någon jag drömt om... Vem sjutton var det nu... Joooooo, nu minns jag:

Den finaste av de alla. Matadoren....

 

Åh, nu känner jag mig fullständigt övertygad, jag kommer att kolla på showen i år också.

Because he´s worth it!!!!!!

Ja, ja han har en grymt vacker flickvän men hon får tyvärr inte plats här, perhaps en annan gång.

Sorry Marie!

Ok, idag blev det inte så mycket text utan mest bilder av någon anledning, men ni vet hur de säger....:

"I bland säger en bild mer än 1000 ord". ;-)

Over and out!

Först hade jag en mys-fika hemma hos MP i soffan, där jag fick smörgås & kaffe och vi samtalade och kollade på Super G.

Hur trevligt som helst och MP och hennes man har såååå fint där hemma så jag njöt i fulla drag av det fina sällskapet och den vackra inredningen. Men jag ska erkänna att jag hade en känsla redan då att allt inte var som det skulle med min hälsa.

Men jag trodde att det bara var en tillfällighet så jag begav mig hemåt men skulle göra ett ärende åt min far på stan först.

På väg mot parkeringen så fick jag väldigt tungt att andas så det blev ganska obehagligt. 

Ringde min livlina M som arbetar som sjuksköterska och rådgjorde, hon sa att det inte var något att fundera på eftersom jag fått besked från doktorn för några dagar sedan att det är något problem med blodet som skall utredas.

Tack M för att du "skickade" upp mig på akuten, annars hade jag åkt hem eftersom det var Mästarnas Mästare på tv den kvällen... Jo, det är säkert! I förra avsnittet så jämförde Wassberg och Abrahamian musiksmak, Ara lyssnade på Enigma & Pink Floyd medan Wassberg chockade hejvilt hemma i stugorna i Svedala när han helst lyssnade på Rammstein (TUNG Tysk hårdrock). Wassberg är grym ju! =)

Hur som helst så på akuten så tog de mina symptom på fullaste allvar så det hände en massa... EKG, blodprover, lungröntgen och blodförtunnade spruta i magen. Japp, det blev ett blodbad oxå innan jag kom hem men det ska jag förskona er ifrån här. Vet inte vad som hände men jag höll nästan på att tuppa av. Vit som ett lakan i ansiktet sa en sköterska när jag försökte spela tuff... Det blev nåt fel när de skulle plocka bort en kanyl ur armen.

Inte van att det händer så mycket på tisdag-kvällarna men nu vet jag bättre...

Jag ska bespara er från alla detaljer men det visade sig att jag hade en lungsäcksinflammation och det var inte så konstigt att jag hade tungt att andas. Så till slut fick jag åka hem... Men de tog prover på blodet igen och de hade hunnit blivit sämre på dessa tre veckor så nu ska jag till Blodmottagningen på lasarettet på utredning för detta. Eftersom min kropp har fullt upp med att ta hand om blodet som inte fungerar som det ska så har jag ett obefintligt immunförsvar därav att jag åker på detta virus rejält så det sätter sig på lungorna och jag har dragits med halsont i sex veckor.

Bara någon dag efter akuten så bröt det ut rejält med hög feber och rejält halsont.

Och det varnade läkaren mig för så det är ju skönt att se att de vet vad de pratar om...=)

Känner mig lite piggare i kväll så jag hoppas att det håller på och vända nu.

Det här med att de tar det allvar med mitt värde som är dåligt känns väl sådär men samtidigt skönt att det utreds.

Jag tror att det INTE är något farligt utan något som löser sig på ett bra sätt och det är en känsla jag har, min egen känsla och den litar jag på. Ingen idé att måla fan på väggen förrän man vet något annat. 

Satt och googlade på nätet en dag men det skulla jag INTE göra enligt läkaren eftersom det är i det här läget som att söka på "ont i magen", det kan i stort sett vara vad som helst. Det får visa sig helt enkelt... En sak i taget.

Ge mig lite vita piller så blir jag frisk i blodet, så tänker jag. =)

Nu ser jag fram emot att bli frisk från detta jäkla virus och ha lite roligt i stället. God damn, jag flyttar ju snart! 

Det vill jag se fram emot.

Och snart vankas det bröllop också! Yiiiiipee! (Dock inte mitt men mina underbara vänners...=)

Tack alla ni som är så gulliga och som erbjuder er hjälp med diverse saker nu när jag är sjuk.

Blev så glad i dag när M-A skickade ett mess och frågade om jag ville ha nån film eller så, för hon hade verkligen tänkt på att det är TRÅKIGT att ligga ensam och sjuk. Nu hade jag en massa gamla filmer hemma och några bra böcker att läsa men ändå, det är tanken som räknas. Jag har jättesvårt att besvära folk när jag är sjuk och behöver hjälp så då är det skönt att bli erbjuden hjälp. De flesta tänker på mat men det är ju egentligen det sista man är sugen på när man är jättesjuk, så tack M-A för att du erbjöd dig att hyra film åt mig. Du är otrolig på att ställa upp för alla!!! Jag hoppas att jag kan bjuda igen den hjälpen när det behövs på något sätt.

Amerika-pojken var grym på sånt när vi bodde grannar, när jag var sjuk nån gång så sprang han till Ica och inhandlade diverse saker åt mig, t.o.m skvaller-tidningar kunde jag få (men bara om jag var riktigt sjuk..).

Ja ja nu blev det bara sjuk-snack, gud va trist. Jag känner starkt att jag är på bättringsvägen nu, kommer att känna mig som en ny människa i morgon.... hehehehhehe. Jösses va jag jobbar med positivt tänkande nu, kan behövas! =)

Det bästa stod dock min pappa för nu i denna sjuk-historia....

Han ringde mig igår och frågade om jag ville ha något från affären. Jag svarade att jag inte var sugen på nåt men då sa han att han hört att det skulle vara jättebra med melon när man har rejält halsont. 

Jag sa lite skeptiskt:

-För några veckor sen sa du att det var ananas som var så bra för halsen...

Han harklade sig lite osäkert och sa:

-Jo, just det. Precis, ananas var det. Jag blandade i hop de där frukterna.

Till saken hör att jag har nog aldrig skådat min pappa när han intagit frukt.... Jo, kanske en banan för ett par år sedan.

-Ok, köp ananas då.

Precis innan vi skulle lägga på så frågar min pappa mig:

-Få se nu, visst är väl den större än en citron?

Jag gapflabbade, jag skrattade så att jag fick svårt att andas och nu var det inte bara av lungsäcksinflammationen utan av skratt-andnöd. Jag skrattade så att tårarna rann.... större än en citron??? 

Det var skönt att skratta, jag hade nog inte skrattat på flera dagar kändes det som (ni som känner mig vet att jag skrattar rätt ofta)....

Hur som helst så svarade jag min far att "visst är den större än en citron, mycket större".

Det gick en timme så kom min pappa med en kasse från affären, jag tog i mot den i dörren och stack ned handen snabbt för att spana i ananasen.... Vet ni vad det var för något?

Jag garvade så att jag hade behövt syrgas, pappa såg helt förstörd ut.... Det var en:

MANGO!!!

Han sa snabbt som ögat att han visste att det inte var en ananas som han hade köpt. Han blev nog lite stött, han var ju så gullig och bara ville hjälpa till. När jag fick luft igen så frågade jag honom vad det var då om det inte var en ananas?

Då började han också tok-skratta för han hade ingen aning om vad han köpt...

-Är det inte en melon, sa han lite trevande...

Jag skrattade åt detta även i dag när jag åt av mangon. Det var den godaste mango jag någonsin ätit.

Over and out!

Jag har tagit ett beslut nu och det känns riktigt bra, naturligtvis är det med blandade känslor.

Tackade ja till en lägenhet i stan igår...

Kollade på lyan i förrgår och fick 24 timmar på mig att bestämma mig om jag ville ha den, det var femton pers i kö före mig men jag snackade, snackade & snackade så jag gled på en fet räkmacka förbi kön.

Bla bla bla bla bla bla bla bla.

Sickan undrade va fan jag sa egentligen.

Jag trivs riktigt bra på landet men det ultimata skulle vara en lägenhet i stan och ett torp i byn men just nu kan jag inte få allt jag önskar mig....=) Sen är det så att jag vill bo i hus om jag ska bo på landet och just nu så finns det inget hus som passar.

Så nu jäklar blir jag stadsbo igen, efter exakt ett år på landet. Jag har även gjort upp med min far att jag kommer att våldgästa honom så fort jag längtar ut till byn och han bor i ett stort hus själv så det finns massor av plats.

Jag gillar verkligen lägenheten jag bor i nu så jag önskade att jag kunde få ta med mig den till stan....

Dit jag ska flytta är det MYCKET mindre men det är en grymt fin lägenhet, bra läge och en FET takbalkong... Jag tror att jag kommer att trivas där, känns mer naturligt att bo i lägenhet i stan än i lägenhet på landet.

Så nu måste jag hitta någon fort som fan som vill ta över min lägenhet.... Inte så bra för min ekonomi att stå med dubbla hyror! Fatta jag ska flytta snart, tror fasiken att jag inte fattat det ännu. Läkaren sa till mig i fredags att jag inte skulle stressa så mycket nu förrän vi vet mer om läget och då smäller jag till och bestämmer mig för en flytt!

Amerika-Pojken var mest glad för att han bor långt bort och slipper hjälpa till med flytt.

Jag och Sickan kommer att bo ca 53 meter ifrån varandra. Det är bra, då har vi krypavstånd.

Sen ger jag inte upp tanken med att få bo på landet men jag tror att det kommer.... Tålamod!

i går kväll var jag på en trevlig tillställning hemma i byn, det var en fest med god mat, dryck & underhållning.

Eftersom jag fick lov att ta det väldigt lugnt så drack jag endast ett par glas vin (ok, kanske ett mer än doktorns ordination men det var skitsmå glas). Ok, en liten liten whiskey intogs till kaffet men Aras insisterade på att det "renade" blodet och jag har ytterst respekt för Aras så jag smakade lite... Hur som helst så var vi ett gäng tjejer som tog sällskap dit och det var verkligen skoj så det får bli tradition att gå på denna tillställning. Eller hur flickor? Men nästa är får Einnej tänka till när hon bokar skidresa med familjen för detta får prioriteras! Även Dojan får se till att anmäla sig och betala, INTE smyga omkring utanför lokalen och låtsas vara ute med byrackan. Det är roligare om du vill vara med inne i gemenskapen!

Du får komma in!

Vi hade riktigt kul vid vårt bord och stämningen var på topp, det var så skoj att AK hade tagit sig alla de milen hem för att parta med oss. Kul att se dig på benen igen om jag säger så...;-)

Sååå fina tjejer, Aras & AK!  På nästa bild är det otroligt duktiga Annika, verkligen kul att höra henne sjunga!

Ja, det var några bilder från kvällen, det kliar enormt mycket  i mina fingrar för jag vill lägga upp ett kort på f-a men hom kommer att bli fullkomligt rabiat på mig om jag gör det så jag fegar ur.... Damn jag som aldrig brukar fega ur. Har börjat blivit blödig på äldre dagar. Jag har ju även hållit tyst om det där med mellandagarna (du vet vad jag menar AK)....

Jag har blivit för mesig helst enkelt!

Hur som helst f-a så ska jag maila över bilden till dig så du kan ha den som visningsbild på facebook.... Hur fin som helst ju! =) Är även grymt imponerad hur jag och f-a hann hem till mig och bränna en skiva för att vi ville ha en viss musik på festen, inte illa. Det blev bara fyra spår på skivan, vi var lite stressade att festen skulle hinna ta slut innan vi var klara.

Men det blev några riktiga godingar och folk dansade och hade skoj! AC gjorde en fin-fin vurpa av nåt slag och jag garvade så att jag höll på att ramla av stolen... För att sedan göra en rejäl vurpa själv någon timme senare när jag och f-a smög runt på byn. Men för mig var det rätt pinsamt för jag var ju faktiskt inte så drucken, hade ju bara lite vin innanför västen medan AC var mer underhållande på nåt vis...=) Jag skrattade åt fler kommentarer som kom från hennes mun under kvällen, jag kan gärna påminna dig om dessa AC. Det var kul!

Jag tänkte lägga upp dagens skådishunk nu men eftersom AC:s man insisterade på att få bli hunk på denna blogg igår så kan jag inget annat än hålla med. Det var två riktigt heta killar på festen igår och de hade en topp på ett par timmar där de var i sitt esse. Sen måste de fått en rejäl formsvacka för AC:s man sågs inte till och MG såg mest virrig ut....

Men här mina damer är de ännu på topp, högt högt upp...:

Fiiiiiiina i hatten, MG med ett brett flin och dra på trissor för jag tror AC: man posar!

Mmm de var på topp igår så länge det varade men vi hade skoj vi vårt bord i alla fall. Sank la ribban ganska högt på en gång och det var nog bra. =) MG:s fru var i fin form och vi bestämde att hon ska komma på inflyttningsfest hos mig sen eftersom hon fortfarande inte blivit bjuden dit jag bor nu... Jag lovar MG:s fru här och nu att hon ska få komma på en drink i min nya lya sen. Promise! Förresten så har hon varit på drink i den lägenheten förut...=) Så det kommer att bli en déjà vu för henne. Även Jennie 13 får nog en sån när hon kommer på besök sen....!

Nu ska jag sova och drömma om karlarna i klänningarna, de var där igår och det är inte varje dag man ser dem i såna.

Hett!! ;-)

Over and out!

Känns som det har brunnit i mitt huvud.

Nu snurrar det rejält i skallen. 

Blir tokig, önskar just nu att någon annan kunde komma in i mitt liv och bara ta beslut åt mig.

Visa mig vägen, visa med HELA handen. (Gärna en fast hand oxå, som ett visst ex brukade påpeka...).

Allvarligt talat, ska det vara så jäkla svårt att ta ett beslut. (samma ex sa oxå att jag inte ens kunde välja mellan Aftonbladet eller Expressen... eller Fanta eller Cola). Men jag kan med stolthet säga att jag väljer Expressen och Cola nu för tiden. 

Ja, vissa beslut har jag kommit till ro med...=) 

            

Idag fick jag ett samtal som gjorde att jag blev lite illa till mods.

För ett par veckor sedan så fick jag halsfluss så jag fick en antibiotika kur av doktorn. 

Jag hade lite skumma symptom som jag tog med doktorn, han bestämde sig då för att ta lite prover och han sa att han skulle höra av sig om det visade på något. När det gått nästan två veckor och jag inte hört något så kände jag mig rätt så lugn men så idag så ringde han. Det visade på att det var något med blodet som inte var som det ska. 

Jag ska iväg nästa vecka och ta fler prover och han hade även kontaktat lasarettet och rådgjort med dem så det kändes tryggt. Men han påpekade ett par gånger under samtalet att det var ganska allvarligt för det var ett värde som var skyhögt och att jag absolut inte får stressa eller överanstränga mig. Jag som inhandlat nya träningsskor och skulle inta gymet på måndag... Det är sant! Han sa att jag hade tur att vi upptäckte det nu eftersom det kunde vara livsfarligt om jag hade ansträngt mig på det sättet. Jag skulle även ta det väldigt försiktigt med alkohol.... VA? Hörde jag mig själv skrika, nej då men jag tänkte! =) Jag som ska på fest i morgon!! Men vad är det de säger...Man kan ha roligt utan sprit...

Mmm säkert!

Ett par glas rödvin var ok men INGEN starksprit förrän vi tagit mer prover. Jag frågade även vad det berodde på om det kunde ha något med vikt eller livsstil att göra men det hade inget med det att göra utan det kunde bara bli så ändå. Han trodde att jag kommer att få mer besked till veckan och att det troligtvis blir någon slags medicin som jag får ta och sedan leva på som vanligt. Så det är lugnt, hoppas jag! Nu är det ju så att jag har många i min omgivning som har kämpat eller kämpar mot mycket värre saker än detta så jag ska absolut inte klaga men det är mer så att jag än en gång är så tacksam och glad över allt fint jag har omkring mig. Alla fina vänner och familj!!

Så visst blev jag lite skakis idag när jag pratade med doktorn på telefon, det ska jag villigt erkänna. 

Jag kände mig sårbar för ett ögonblick.

Vi ska aldrig ta något för givet i livet.

Sen gjorde jag en sväng in till stan och lunchade/fikade med Sickan. 

Så mysigt att umgås och känna att vi hade tid att bara hänga lite. Eftersom jag hade redan då ett "beslut" över mig som jag funderade på så var det skönt att få ha henne som bollplank. Du är bra på det Sickan! =) 

Jag sa även till Sickan att jag längtade efter hennes man!!

Det är inte många kvinnor man kan säga så till utan att de tar det fel, speciellt om man är singel men Sickan är grym på det viset för hon svarar bara att hennes man längtar efter mig också eftersom det var längesen vi sågs och att vi måste ses snart. Skönt! Jag sprang sedan ihop med hennes man på stan och det var verkligen skoj att träffa honom och vi bestämde att vi ska hitta på något snart.... Naturligtvis inte på tu man hand utan hans hustru är varmt välkommen att närvara annars blir det ju inge skoj! Oj, hur lät det här egentligen... Som om vi planerar något opassande, vi tre... nej det var inte så jag menade och det är bara vissa av er som tänker så.. Dirty you! 

Här snackar vi middag!

 

Min fina vän Sickan och hennes snygga karl P.

Första gången min mamma såg P så suckade hon djupt och sa att P var såååå fin. 

Kortet på mig och Sickan är på hennes 30-års skiva på Banken, en riktig höjdarkväll!!

Jag höll ett jäkligt roligt tal om jag får säga det själv.....=) Det kanske var lite på gränsen men jag tror att Sickan förlåtit mig för de detaljerna, eller hur S?

Nu på kvällen så var jag på en överraskningsfest för min fantastiske och fina kusin J.

Han har genomgått en kamp mot en sjukdom och som inneburit en massa prövningar men han och hans familj har tagit sig igenom det tillsammans och jag tror att J har växt ännu mer som människa än den redan starka person han är. Man växer av det man går igenom, särskilt det jobbiga och tuffa i livet. Bara man har rätt inställning och det har han, 1000 gånger om. Även hans familj har den inställningen och hans fina sambo som jag är lika imponerad av i denna resa som de gjort det senaste halvåret. Jag är grymt imponerad av hur ni har hanterat det här och vi lär oss alla av er.... 

M & P bjöd på en supergod buffé och smaskiga efterrätter, det är som att vara på riktig restaurang, jag väntar bara på notan men det kommer ingen utan istället får man ta en gång till... Ja, det är sant! Det finns såna ställen. =)

Eftersom jag hade lite huvudbry över mitt beslut som jag ska ta inför morgondagen så har jag hållit min vän Aras vaken halva natten... Fick lite ångest för det! Just ja, läkaren sa att jag inte fick stressa så nu lägger jag ner det där med ångest så Aras jag har ingen ångest för att jag höll dig vaken men däremot så är jag väldigt tacksam.=) Sickan var ett bra bollplank idag men jag kände att jag ville bolla lite med någon som stod på andra planhalvan om jag säger så.... Så det kändes väldigt naturligt att ringa min livlina Aras och det var skönt för nu kanske jag kan få några timmars sömn.  Aras är tok-ärlig och jag vet att jag kan lita på det hon säger, en riktig vän! Så efter mina egna tankar, Sickans goda råd och Aras klarsynthet så känns det som ett stort steg närmare ett beslut. Ska sova på saken och jag kommer att berätta så fort jag bestämt mig i morgon vad det här jäkla velandet handlar om. 

Nu tror ni så här att det är VÄRSTA grejen... Jag har ju blåst upp det här till orimliga proportioner.... Nu tror ni att Ljungberg har bett mig att flytta med till Seattle eller att jag fått erbjudande att få bli Reinfeldts högra hand.... Nej gud hur lät det där! Ok, det kanske inte är världens största grej men just nu känner jag mig ganska så vilsen i vissa saker och då är det svårt att ta en del beslut. Men skit i det, om några timmar så vet jag om det löst sig. Det är några fler saker som spelar in också... Hoppas att det är de minsta problemen men det tror jag om jag kan lita på min känsla. 

Jag har bra människor omkring mig! =)

Nu ska jag sova och om ni tror att jag drömmer om en massa beslut hit och dit i natt så tror ni fel... I natt drömmer jag om att bli riktigt salongsberusad och bara få dansa på borden, det är ju kul om något och visst ska jag erkänna att jag drömmer om att Ljungberg går ner på knä också. Lika bra det.

Over and out!