Ska du upp och jobba eller?

Eftersom den här bloggen liknar mest en sjukhus-journal nu så är det lika bra jag fyller på med dagens sjukdom.
Om en läkare hade gått ronden vid min säng i morse så hade han fått ställa denna diagnos:
  • Feber
  • Andnings-svårigheter (Lungsäcksinflammation)
  • Hosta
  • Rejält halsont
  • Och det nya tillskottet som tillkom under natten, välkommen Ögoninflammation!
Ja, det var inget mer... Tycker ni att jag ömkar mig? Ja, det gör jag men fan va skönt det är att ömka sig lite.
För tro mig när man legat däckad sen i onsdagskväll så är jag inte så kaxig längre...
Jag trodde att jag nått botten av detta virus-tillstånd men så toppar jag det hela med ögoninflammation.
Första gången i mitt liv som jag har det, kanske att jag hade det när jag var liten men det minns jag inte och mamma kan inte berätta det för mig. Tror knappast att pappa har koll på såna grejer.... 
Som tur va så kom M-A hit mitt på dan, hon tog sig hit i denna snöstorm och hon hade med sig en kasse som innehöll följande: Skvallertidningar + Cd-böcker + smarrig pastagratäng!
Oj vilken festlig söndag det blev helt plötsligt...=) Vilken tur jag har!! När man legat så här i flera dagar så känns en sån kasse som man har vunnit på lotto. Perfekt med ljud-böcker eftersom jag har skapligt ont i ögonen och inte fixar att varken läsa eller kolla på tv allt för länge! 

Nu till varför jag inte har gått under helt under dessa dagar... Det är främst två saker som hjälper till.
Den ena är:


Och den andra är:

Min älskade Tilly!
Många verkar bara tro att hon är ett problem nu när jag är sjuk, det är ju tvärtom!
Utan henne skulle jag ha blivit knäpp, hon viker inte en tum från min sida när jag ligger där halvt medvetslös.
Visst, det är ett projekt att ta sig ut (när man är sjuk)med henne när hon ska uträtta vissa behov men det är värt det i alla fall. Jag tog tacksamt emot pappas hjälp att ta hem  henne till sig några timmar i dag men sen vill jag att hon ska komma hem igen. Hon är extra snäll mot mig när jag är sjuk också, det är som att hon känner på sig att jag inte orkar.
Hon blir extra kelig och lägger huvudet på min mage när vi ligger och vilar.
Hon är bäst helt enkelt, dessutom klokare än någonsin med sina snart 10 människoår.
Ni som känner mig vet att jag älskar att snacka och jag är social så det är ju Tillsan som fått varit min ventil under dessa dagar. Oj, stackarn hon kanske är hur less som helst på att hänga med bara mig nu...
Tilly tänker: åh no inte den där historien om hur häftigt det var i New York nu igen...blä!

Nu till det här med melodifestivalen... Jag blir så trött på de negativa skriverierna i tidningarna. Varför ska vi fokusera på de dåliga överhuvudtaget? Om vi hela tiden MÅSTE betygsätta och bedöma en massa så tycker jag att vi ska lyfta fram det som vi tycker är positivt och bra. Varför ödsla energi på sådant som är negativt? När jag tycker att något inte faller mig i smaken så noterar jag det bara och sedan så väljer jag att prata om det som är bra i stället. Och det enda jag kan säga om igår är att JAG älskade Alcazar:s slagdänga Stay the night! Och de var så jäkla bra i sitt framförande, Lina Hedlunds sex-appeal gick igenom rutan till 110%. Vilken bakdel den kvinnan har, det hade jag ingen aning om...;-) Tur att Andreas Lundstedt är gay annars hade han kommit av sig helt, jag lovar. 
Jag tyckte att det var en skön låt och det är en sån där låt som jag bara vill vara i Amerika-pojkens lägenhet på förfest, bli skönt berusad och dansa rumpan av mig på lilla dansgolvet på "LARRYS". 
En låt jag blir glad av helt enkelt!! Hehehehehe
      
Dessa kort är från en sån kväll, förfest hemma hos Amerika-pojken, lagomt berusade och en hel del dancemoves på lilla dansgolvet på Larrys. Japp, en grym kväll hade vi. Avrundades med en rejäl efterferre hemma hos mig. Under efterfesten så kom min stackars granne och ringde på dörren, vi hörde naturligtvis inte ens ringklockan utan helst plötsligt så står det en tjej i pyjamas i min hall, sådär glad.
Klockan var i 04-snåret och hon tyckte att vi skulle sänka musiken....
Precis när jag skulle till och be om ursäkt så hinner någon annan svara min stackars granne... Det var en kille från Gävle som sluddrade rejält och kollade helt oförstående på tjejen i pyjamas:

-Va då´rå ska du upp och jobba eller?

Hon blir skitsur och pyser på en sekund och jag hann inte få fram ett ljud. Jag hade lite otur med grannarna ett tag, det var aldrig någon som bodde kvar längre än ett halvår typ. Väldig omsättning nu när jag tänker efter, undrar vad det berodde på....=) Jo, Amerika-Pojken stod ju ut i alla fall, kan bero på att han oftast hade ett finger med i spelet.
Jag var väldigt barnslig på den tiden oxå, gjorde pyspunka på alla cyklar i trapphuset på lördagsnätterna.
Jo men det var faktiskt förbjudet att ha cyklarna parkerade där. Så hyresvärden ska egentligen tacka mig. Jag hade även en förkärlek att dra bort grannarnas "namn" på dörren, ni vet den där tejpremsan som deras namn står på. Helt otroligt att de inte gav igen någon gång för de borde ju ha upptäckt att min alltid satt kvar...=)
Ja, jag vet! Huuuur barnsligt som helst av mig men jag har mognat nu. Verkligen. Jag är vuxen nu, herregud det där var ju en massa år sen, en evighet sen, säkert fem år sen....

Nu ska jag sova och drömma om när jag gömde en kille i brandtrappan och Amerika-Pojken stod ute och rökte och fattade ingenting....=)
Det var också ganska omoget men fan va skoj det va! =)

Over and out!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0